..på hårboll till kattunge som jag såg o klappade i går. En tolv veckors söt liten långhårig en (blandras norsk skogkatt + bondkatt) som "inte hade ngt hem". Hon hade precis flyttat hem till en familj där det rätt omg o tyvärr visade sig att mamman i familjen var allergisk o nu skulle hon tillbaka till "uppfödaren". O när jag får denna typen av information o speciellt efter att ha sett katten i verkliga verkligheten, vad händer då i mitt lilla hjärnkontor? Jo, jag får en såndär tanke som inte går att släppa.."kanske skulle denna kissemiss kunna flytta hem till oss..har man två kan man lika gärna ha tre.." Samtidigt som verkligheten kommer i kapp "det går ju inte"..eller? Än så länge kan jag sansa mig men skulle det vara så att denna katt inte finner ngt nytt hem, att uppfödaren skulle knacka på dörren o efterlysa ett nytt hem till henne..då skulle jag inte kunna säga nej.
Från katt till ledighet. Nils är ledig från dagis idag o vi ska strax, så snart uret är lagom tid slaget bege oss till Stöde, till Nikita & Albin. Ska bli mkt trevligt, mkt skojsigt med en kaffe-lunch-surr-lek-date och lite "miljöombyte". Är lite lätt less "på byn" just i detta nu o behöver både luftombyte o tankrens..vilket jag är säker på att jag får hemma hos Nikita :)
Godmorgon.

1 kommentarer:
Vi är också där i tanken, när det gäller hund. Å vad vi vill ha hund. Å vad vi vet att det kanske ändå inte är nått för oss...
Men skam den som ger upp drömmen:)
Kram Susanne
Skicka en kommentar