Strax helg, ledigt..

..OCH barnfritt. Känns nästan lite för bra för att vara sant. Trots snor o hängighet för båda pojksen så åkte dem precis o som tidigare planerat med morfar till stugan i Umeå. Ska stanna där över helgen o väntas åter på söndag..i samma stund som Andreas beger sig i väg på brandkursvecka nr 1 av 2. Bara tanken på att leva som "ensamstående" mor i två veckor, den tanken känns mkt overklig. Har aldrig varit själv med pojksen mer än 2 max 3 dygn men nu handlar det om hela 14 dagar. Gruvsamt? Ja lite..eller rätt mkt om jag ska vara ärlig. Dels kommer jag givetvis saknas Andreas förbannat mkt (vilket jag tror bara är nyttigt :) o sedan den biten att helt själv lyckas pussla i hop alla vardagens aktiviteter, middagar som dagislämning, läxor som nattningar "osv"..det känns väl lite sådär hjälp-hur-ska-det-gå samtidigt som jag är relativt säker på att det i slutänden kommer att gå riktigt bra, hoppas det iaf.

För att återgå till denna helg, denna lediga helg som snart tar fart. Då ska alltså jag o Andreas (för ovanlighetens skull) vara helt själva..bara sådär. Har ingenting inplanerat annat än att vi ikv ska äta någon form av supergod middag (vet än inte vad han kokat i hop, skulle bli en överraskning men jag hoppas innerligt på kräftor..igen!!) sedan tänkte vi bara ta alla lugna stunder som dem kommer. Somsagt, det känns nästan för bra för att vara sant :)

Trevlig helg!