Då var det morgon igen då..

..o här sitter jag i min ensamhet o njuter av lugnet, av tystheten. Nils sover än, Edward sover hos en kompis o Andreas har precis åkt. Bara jag o katterna som är närvarande. De har föresten fått ett matknäpp sedan vi "flyttade hit". De verkar stortrivas i övrigt, har gjort sig hemmastadd o lunkar runt precis som hemma..bortsett från att dem matvägrar. Spelar ingen roll vad vi ställer fram, de tittar knappt i skålen. Förstår att det antagligen beror på den tillfälliga flytten men tycker samtidigt att det är märkligt. De visar ju inga andra tecken på att ngt skulle vara gälet..det är bara den lilla men ack så viktiga detaljen att äta mat som inte fungerar.

Vad händer en dag som denna då mån tro? Nils ska få gå på dagis ngr timmar, jag ska så snart uret är rätt slaget åka in på byn o betala vitvarorna som de sedan o rätt omg kör hem till oss. Ska då oxå ta mig en titt på snickarnas "slit" med att få i hop IKEA köket. Nu kan dem ju den där biten men ändå, man vet ju hur förbannat struligt det kan vara bara att skruva i hop en sketen stol tänk då ett helt kök, jisses amalia!

Om allt fanns då Andreas hämtade det hela i går? "Naturligtvis inte". Men det var inte så mkt som saknades. Någon skåpsida, fläkten o ngt mer..men det skulle komma inom ngr dagar bara o då får vi det hemkört oxå så det var/ är inga större problem..det mesta går ju att montera iaf.

Men vad i hela fridens vårliga namn, tog mig en titt genom fönstret - snön vräker ner. Vad säga, vad göra? Sucka & skotta.

Godmorgon.