..för alla rara ord i föregående inlägg, värmer otroligt mkt med all omtanke! Ska även passa på att "erkänna" att jag haft/ har en liten nereperiod i detta nu. Har varit så mkt, gammalt som nytt som "poppat upp"..som fått mig att grubbla, att tänka..att tidvis känna mig kort o gott deppad. Inte så att det är alldeles åt skogen, absolut inte men det lixom svajar fram o tillbaka o jag försöker "bearbeta" o hantera det på bästa vis.
Jag tror att mkt "gammalt" som hänt..som då vi förlorade vår älskade son o ängel Melvin, anledningen till att sådant kommer upp idag är att jag kanske inte sörjde tillräckligt då. Jag var ledsen men gick i vanlig ordning på som en stenkross o försökte "tänka bort det"..förtränga, jag vet inte. Sedan har det hänt nya saker på vägen som jag lixom samlat på hög, tar det sen..men tillslut är det fullt i tankebanorna o man måste ta tag i det hela..bena ut, tänka till..bearbeta inte hoppa över.
Och jag är så som person, håller tyst, biter i hop, pratar inte om det, tar inte gärna hjälp av andra..inte för att jag egentligen inte vill..det bara blir så. Är uppvuxen på så vis att man tar hand om sig själv, man ska klara sig själv..även fast att jag innerst inne förstår att det inte fungerar bäst så alla gånger.
Oj vad ovanligt öppet detta blev nu då..men det känns bra, skönt. Lättar en aning på trycket genom att vara ärlig mot andra, mot mig själv. Ist för att förneka faktiskt erkänna att jag inte mår tip top men inte kasst heller, är någonstans där mitt emellan.
"Om snöret inte håller utan går av, då är det bara att försöka med ett annat snöre" - Nalle Puh
Åter till arbetet..bara 3 timmar kvar, tummen upp för det =)
.jpg){kind=small}
