Pratade precis med min mamma..

..igen o läget är oförändrat för morfar, varken sämre eller bättre. Känns tungt att han är så långt i från..han bor i Skellefteå, ca 40 mil från mig..inget man åker tvärt. Men nu finns både mamma o moster hos honom o just nu finns det inte så mkt mer att göra än att "bara" vänta, avvakta, se vad som händer. Får ta var stund o dag som den kommer..o samtidigt hålla alla tummar o tår på att det sker ett mirakel, att han blir bättre! 

Strax ska vi intaga lunch, Andreas specialare till pasta med kycklingsås. Sedan vet jag inte riktigt vad vi ska ta oss för. Andreas har jour nu o helgen lång så det blir i vart fall inga längre gemensamma turer utanför byns gränser.

Ses.

Ps! Precis enligt önskemål o förhoppning så vann mitt Modo mot Timrå i går med hela 4-1, tummen upp för det! Ds