Nu har jag varit utan mina pojks här hemma snart ett dygn o det känns i varenda nerv i kroppen. 
Kan kort o gott beskriva det med ett ord - saknar!
Jag o Andreas har till o från pratat om att ev åka utomlands en vecka själva. Har då oftast tänkt att det inte skulle vara ngr problem att prinsarna kunde stanna hemma hos exempelvis morfar o mormor medans vi latar i solen. Men stunder som dessa så känns det inte alls aktuellt o då har det inte ens gått 24 timmar sedan sist vi sågs. Men jag tror oxå att det är lite annorlunda att bara sitta hemma så här rakt upp o ner o inte göra ngt speciellt. Tystheten o tomheten blir ju mer påtaglig då än om man skulle ligga på en strand mellan svajande palmer. Ingen garanti att det skulle fungera bättre men jag tror det iaf.
Hur länge har ni som längst varit ifrån era barn o skulle ni kunna tänka er att åka ifrån dem för tex en vecka?
Men nu ska här inte åkas ifrån utan tvärtom hämtas. Andreas ska bara sova ett par timmar till innan vi hämtar hem dem igen. Jag ska nu försöka greja till någon form av lunch. Vet inte alls vad jag är sugen på men magen skriker efter hunger så jag bör ju oavsett, för att undvika ett hungers utbrott, stoppa i mig någon form av föda.
Hej på en stund.
Kan kort o gott beskriva det med ett ord - saknar!Jag o Andreas har till o från pratat om att ev åka utomlands en vecka själva. Har då oftast tänkt att det inte skulle vara ngr problem att prinsarna kunde stanna hemma hos exempelvis morfar o mormor medans vi latar i solen. Men stunder som dessa så känns det inte alls aktuellt o då har det inte ens gått 24 timmar sedan sist vi sågs. Men jag tror oxå att det är lite annorlunda att bara sitta hemma så här rakt upp o ner o inte göra ngt speciellt. Tystheten o tomheten blir ju mer påtaglig då än om man skulle ligga på en strand mellan svajande palmer. Ingen garanti att det skulle fungera bättre men jag tror det iaf.
Hur länge har ni som längst varit ifrån era barn o skulle ni kunna tänka er att åka ifrån dem för tex en vecka?
Men nu ska här inte åkas ifrån utan tvärtom hämtas. Andreas ska bara sova ett par timmar till innan vi hämtar hem dem igen. Jag ska nu försöka greja till någon form av lunch. Vet inte alls vad jag är sugen på men magen skriker efter hunger så jag bör ju oavsett, för att undvika ett hungers utbrott, stoppa i mig någon form av föda.
Hej på en stund.
.jpg){kind=small}
9 kommentarer:
Kommer ni förbi en sväng sen ??
krams Eller passar det bättre om vi kommer till er ? då andreas klevit upp , kanske ja kan lura me guben också så han får ta sig en kik på ert sovrum.
krams igen
sv; tårtan var kanongod! :)
tack så mycket! vilken fin bakgrund du har i din blogg :)
Hej, bra fråga!
Våra barn är hos sin mormor och morfar en vecka varje sommar. Detta har de varit sen de var 3+6 år. Visst det är jobbigt för oss, men barnen älskar det, men jag saknar dom otroligt mycket. Sedan har vi varit iväg på en weekend varje år utan barn på 2-4 dagar. Förra året var jag i Badgastein och jobbade och då var jag borta tisdag - söndag. Nu på tisdag åker jag och jobbar i Milano och då kommer jag hem på lördag.
Sen har vi pratat om att åka till alperna en vecka utan barn, men det är jättesvårt, för man vill ju inte använda semesterdagar till att INTE vara med sina barn...
Men förhållandet mår så mycket bättre när man får flera dagar med egen tid för varandra. Det är jätteviktigt det med!!!
Eftersom jag bara har mina barn varannan vecka så får jag stå ut med det. Ibland blir det längre perioder om pappan vill ta med dem på semester eller ha dem en extra helg, och ibland blir det kortare om jag vill ha dem lite extra.
Man vänjer sig, men precis i början saknar jag dem så jag blir sjuk nästan.
Det är inga som helst problem att vara utan ungarna. :P
Längst vet jag inte riktigt men ett par veckor kanske?
I September var jag och Peter Tunisien i en vecka.
Barnen var hemma med mormor.
Och jag säger bara en sak ALDRIG MER.
Det var hur jobbigt som hellst.
Allt man såg och gjorde tänkte man bara det här skulle barna sett eller varit med på.
Så jag kommer aldrig mer att fara utan barn.
Hej
När min dotter var 2år gammal så åkte jag iväg på en charter med väninnna. 1 vecka. Det var skönt de första dagarna men sen så blev det riktig hemlängtan. Ha en skön kväll! Kram
Nej, vill inte åka på semester utan barnen. Möjligen en weekend, men absolut inte mer. Nej, skulle sakna dem otroligt mycket. Det längsta jag varit ifrån min dotter är en vecka, när jag låg på BB och hade fött hennes lillasyster. Det var skitjobbigt, även om hon hälsade på en gång. Hon blev magsjuk också och då ville vi inte smitta den lilla nyfödda som dessutom kommit en månad för tidigt. Usch vad det var jobbigt!
Skicka en kommentar