..på vår ene katt Sillen! Står i köket o pratar i tele med min kära vän LindaL då jag plötsligt i ögonvrån ser vad jag först tror är våra två katter som jagar varandra på uppfarten..men en titt senare så upptäcker jag att det är en räv som jagar Sillen (Ja han heter Sillen o den andre Sören) Kastar i väg telefonen o rusar ut med hjärtat i halsgropen. Rävjäveln fortsätter att jaga runt ett par snäva varv. Jag vrålar rakt ut, räven stannar upp o Sillen tar då tillfället i akt o springer in, jag springer efter o smäller igen dörren. Edward, hans vän Malin o Nils står o stirrar på mig i hallen, undrar var jag håller på med..O ja, med en lätt skärrad röst så försöker jag berätta på ett stillsamt vis vad som precis inträffat men att det nu var lugnt, ingen fara på taket. Är lite i chock fortfarande men jag har lugnat mig lite genom att ge hårbollarna extra god mat o en o en annan ostskiva. Blir utegångsförbud resten av kvällen oxå..Kommer inte bli poppis men den surheten tar jag!
17 nov 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

5 kommentarer:
Stackars liten misse. :-(
Min kusins katt jagade räven själv istället för att bli jagad. Det var en fin syn vill jag lova!
:-O vilken grej! Och vilken tur att han sprang hem och att du såg det!!
Tack, jag fick lagat tanden och med utan bedövling dessutom. Läskigt det där med posten, jag hade blivit livrädd och jätte nojig! Hoppas du hade en bra dag på jobbet i allafall.
Kram,
Fy vad otäckt, vilken tur att det gick bra.
Hellre en sur katt än en glad räv.
Ha en trevlig kväll
Stackars Sillen, men tur att du hann med och skrämma bort räven.
Skicka en kommentar